TATU on taiteilija tai tutkija – joskus jopa molempia.
—
TATUSOTU on lyhennelmä sanoista "taiteilijoiden ja tutkijoiden sosiaaliturva" – vaikka toisinaan on tuntunut siltä, ettei sellaista ole olemassakaan.
—
TATUSOTU-blogi on tatusotu-asioihin keskittyvä foorumi, jonne kerätään mm. TATUjen tapauskertomuksia ja muuta aiheeseen liittyvää materiaalia: tiedotteita, kutsuja, lehtileikkeitä, uutisia tatusotu-rintamalta...
—
TATUSOTU-työryhmä on TATUSOTU-blogia ylläpitävä ja tatusotu-asioihin parannuksia ajava työryhmä, joka perustettiin joulukuussa 2006. TATUSOTU-blogia ylläpitävät tutkijat Outi Alanko-Kahiluoto, Martti-Tapio Kuuskoski, Laura Lindstedt ja Pajari Räsänen. Työryhmään kuuluvat heidän lisäkseen kuvataiteilija Nella Keskisarja ja teatteriohjaaja Atro Kahiluoto.
—
TATUSOTUrit on eräänlainen TATUSOTU-blogin "takahuone" tai "lisäsiipi", jonne on talletettu TATUSOTU-blogiin liittyvää (esimerkiksi runsaasti tilaa vievää) lisämateriaalia. TATUSOTUrit-blogiin kuljetaan tavallisesti TATUSOTU-blogin kautta, mutta sinne voi eksyä myös takaovesta.
—
Jos haluat takaisin TATUSOTU-blogiin, paina vaikkapa tästä linkistä. Jos taas "eksyit" TATUSOTUrit-blogiin muualta kuin TATUSOTU-blogin kautta, kannattaa käydä tutustumassa myös tuohon takahuoneen eteiseen osoitteessa tatusotu.blogspot.com.

perjantai 14. joulukuuta 2007

Apurahansaajien sosiaaliturvan valmistelu etenee [STM:n tiedote 434/2007, julkaistu 13.12.07]

Sosiaalipoliittinen ministeriryhmä päätti tänään torstaina 13. joulukuuta periaatteista, joiden mukaisesti apurahansaajien sosiaaliturvaa valmistellaan. Apurahansaajien sosiaaliturvaa on tarkoitus parantaa vuoden 2009 alusta niin, että apurahansaajille turvataan eläke-, työtapaturma- ja työttömyysturva.

Suomessa on tällä hetkellä noin 1500-2000 apurahansaajaa, jotka toimivat lähinnä tutkijoina ja taiteilijoina. Apurahansaajat ovat olleet ilman ansioihin perustuvaa sosiaaliturvaa, koska Suomen sosiaalivakuutusjärjestelmä perustuu olemassa oleviin työsuhteisiin, eikä apurahan turvin työskentelyä katsota työsuhteeksi.

Sosiaalipoliittisen ministeriryhmän puheenjohtaja, sosiaali- ja terveysministeri Liisa Hyssälä pitää apurahansaajien sosiaaliturvan parantamista tärkeänä.
”Suomi tarvitsee uusia innovaatioita kilpailukykynsä edelleen parantamiseksi. Apurahansaajat ovat nyt ja tulevaisuudessa osaajia, joita tulisi kannustaa luovaan työhön ja innovatiivisiin ratkaisuihin”, sanoo ministeri Hyssälä.

Uudistus ei saa pienentää käteen jäävää apurahaa

Sosiaalipoliittinen ministeriryhmä pitää tärkeänä, että uudistusten myötä apurahojen nettomäärä ei pienene. Tämä edellyttäisi verottoman apurahan tason nostamista.

Tällä hetkellä verottoman apurahan määrä on noin 15 000 eurosta vuodessa eli noin 1250 euroa kuukaudessa.

Sosiaalipoliittinen ministeriryhmä totesi, että apurahansaajien sosiaaliturvan lisärahoituksesta neuvotellaan erikseen tarkentuvien laskelmien pohjalta.

Käytännön toteuttajaksi Mela

Apurahansaajien sosiaaliturvajärjestelmän vaihtoehtoisina toteuttajina on arvioitu Maatalousyrittäjien eläkelaitosta, Yrittäjien eläkejärjestelmää ja Valtiokonttoria. Kolmesta tarkastellusta vaihtoehdosta apurahansaajien sosiaaliturvan järjestämis- ja ylläpitokustannukset olisivat edullisimmat Melassa.

Arvioiden mukaan järjestelmän hallinnointi olisi edullisinta Maatalousyrittäjien eläkelaitoksessa (Mela), jossa on jo valmiiksi tarvittavat tietojärjestelmät.

Eläkevakuutusmaksut tarkoitus rahastoida

Myönnetyn apurahan määrän perusteella määriteltäisiin apurahansaajan työtulo, jonka perusteella määräytyisivät eläke-, sairasvakuutus ja tapaturmavakuutusturva. Apurahansaajilla olisi oikeus myös ryhmähenkivakuutukseen.

Apurahansaajat maksaisivat noin puolet tavanomaisesta työeläkevakuutusmaksusta, eli nykyisin hieman yli 10 prosenttia apurahan perusteella määräytyvästä työtulosta. Apurahansaajien maksamat eläkevakuutusmaksut rahastoitaisiin, ja niitä voisi käyttää vain apurahansaajien eläkkeisiin.

Alustavien laskelmien mukaan neljän prosentin sijoitustuotto merkitsisi, että järjestelmä rahoittaisi itse itsensä. Valtion tukea tarvittaisiin tilanteessa, jossa sijoitustoiminnan tuotto jäisi pienemmäksi. Järjestelmä edellyttää mekanismia, jolla voidaan varautua sekä mataliin että korkeisiin sijoitustuottoihin niin, että valtion tukea tarvittaisiin matalienkin sijoitustuottojen aikana mahdollisimman vähän.

Apurahansaajien työttömyysturvan kehittäminen on tarkoitus selvittää erikseen.

Sosiaalipoliittinen ministeriryhmä käsittelee asiaa uudestaan alkutalvesta 2008, kun lisäselvitykset ovat valmistuneet.

Lisätietoja:

ylijohtaja Tarmo Pukkila, puh. (09) 160 73864, 050 5552828
erityisavustaja Marja Tallavaara, puh. 040 501 2889
Lähettänyt klo

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti

Tilaa: Lähetä kommentteja (Atom)

Tuva Korsström: "Kultur som varumärke och exportvara" (HBL 12.3.2007)

För en dryg vecka sedan släpptes ett förslag till utvecklingsprogram för Finlands kulturexport under åren 2007 2011. Rapporten, som går under det hurtfriska namnet Kultur på export? JAVISST! , är ingen rutinpromemoria. Förslaget går ut på att sammanlagt 228 miljoner euro kanaliseras till utvecklingsprogrammet under den aktuella perioden. Av den summan skulle 64 miljoner euro vara nya resurser. Undervisningsministeriets årliga anslag för export och internationell verksamhet skulle till exempel fördubblas från tio till tjugo miljoner euro.

I expertgruppen bakom förslaget är såväl undervisnings- och utrikesministeriet som finans-, handels- och industri-, arbets- och inrikesministeriet representerade. Det är alltså en auktoritativ församling som målar upp följande vision av finländskt kulturliv år 2011, då miljonsatsningen förhoppningsvis haft effekt: Kulturexporten har blivit en erkänd del av den finska exportverksamheten. Kulturexportens värde har åtminstone tredubblats och de kreativa sektorerna har medfört mångfald i vårt lands näringsstuktur och förbättrat sysselsättningen.

Jämfört med tidigare är kulturen en avgjort tydligare del av Finlandsbilden och varumärket Finland. Den ekonomiska välfärden bland de individer och grupper som är verksamma på kulturfältet har förbättrats tack vare exporten. Kulturexporten uppgår för närvarande till 100 150 miljoner euro per år. Om fyra år skulle summan alltså ha höjts till cirka 500 miljoner euro.

Den föreslagna, massiva satsningen på kulturexport kan ses som kulturminister Saarelas viktigaste testamente till den nya regeringen. Initiativet följer Lissabonfördragets strategi som syftar till att stärka EU:s inre marknad och innan utgången av 2010 göra EU:s företag till världens mest konkurrenskraftiga. Inom EU har kultursektorns lönsamhet vuxit kraftigt under de senaste åren; dess tillväxt har varit över 12 procent snabbare än den allmänna ekonomiska tillväxten inom unionen.

Finland, som är ett litet språkområde och har ett litet publikunderlag, har hittills inte följt den växande trenden, med några få undantag som närmast återfinns inom popmusiken, filmen och spelproduktionen. Man kan förmoda att just de internationellt och kommersiellt gångbara kulturyttringarna musik, film, spel och eventuellt design kommer att bli speciellt prioriterade områden i den nya exportsatsningen. Rapporten innehåller inte desto mindre en mängd konkreta förslag för alla kulturformer. För litteraturens del föreslås till exempel bättre exportåtgärder för facklitteratur, barnböcker och serier samt en synlig insats vid Frankfurtmässan med Finland som temaland år 2011. En växande kulturexport tjänar uppenbarligen minst två syften. Dels rör det sig om ekonomi, dels om prestige det som i den finskspråkiga rapporten betecknas med ordmonstret Suomi-brändäys . För Finlandsbilden är också en begränsat lönsam export av elitkultur en framgång. Våra utrikesbeskickningar som hittills koncentrerat sin kulturverksamhet mest på den här typen av export kommer i framtiden antagligen också att få promovera masskultur.

Kulturexporten är alltså något som under de närmaste åren kommer att skapa synergi mellan olika ministerier och näringslivet, och som förväntas ge undervisningsministeriet kännbart ökade anslag för internationell verksamhet. Men kommer satsningen i motsvarande grad att öka anslagen för själva substansen: den verksamhet som konstnärerna själva utövar?

Rapporten betonar att man bör söka en lösning på copyrightfrågor och den beskattningsproblematik som uppstår på grund av konstnärernas ojämna inkomster.

Ökad kulturexport ökar också de vanligtvis kortvariga toppinkomsterna för artister av typ Lordi, som emellertid redan om några år kan ha försvunnit från världsarenorna.

Exportentusiasmen inom statsförvaltningen kan leda till positiva synergieffekter men också till byråkratiskt dubbelarbete. Förhoppningsvis äter undervisningsministeriets nygrundade exportavdelning inte upp de redan nu njugga anslagen för sakkunniga och erfarna äldre aktörer på fältet, som informationscentren Fili, Frame och Design Forum och Finlands kulturinstitut världen över.

Tuva Korsström

09-1253 229, tuva.korsstrom@hbl.fi

VECKANS FIGUR

Ett inte alldeles perfekt stipendiesystem

Finland har, som en typisk nordisk välfärdsstat med liten hemmamarknad, ett statligt stödsystem för konstnärer. År 2005 åtnjöt 551 konstnärer statens arbetsstipendier, vilket utgör tre procent av landets hela konstnärskår.

Konstnärsstipendierna är skattefria och år 2005 gav de en årsinkomst på 14 782 euro. Samma år uppgick hela summan för konstnärsstipendier till 7,3 miljoner euro eller omkring två procent av statens konst- och kulturbudget.

Av veckans figur framgår det vilka konstnärsgrupper som är de största mottagarna av stipendier. Det är dessa konstnärer som har de största svårigheterna att kombinera sin konstutövning med andra förvärvsinkomster och som heller inte kan få sin utkomst på sin konst, hur kvalitativt högtstående den än må vara.

På senare tid har konstnärerna och forskarna som drabbas av liknande missförhållanden riktat uppmärksamheten på att stipendiesystemet lämnar dem utanför pensionsskyddet och alla former av socialskydd. Ett lagförslag som skulle ha åtgärdat missförhållandena förföll i höstas eftersom det ansågs för dyrt både för statliga, kommunala och privata stipendiefinansiärer. Lagförslaget skulle ha krävt en höjning på 25 procent av de statliga stipendieanslagen, alltså en betydligt lägre summa än det föreslagna export­tillägget på 10 miljoner euro (se ovan).

Tuva Korsström

[Figurens rubrik:]

Mottagare av statens konstnärsstipendier 2002-2005

[Figurens text:]

Bildkonst 22%

Teater 12%

Fotografi 4%

Cirkus 1%

Musik 17%

Arkitektur 4%

Film 6%

Hantverk. design 6%

Kritik 3%

Dans 5%

Litteratur 20%

Källor: Pauli Rautiainen: Taiteilija-apurahajärjestelmän toimivuus ja koettu vaikuttavuus. Taiteen keskustoimikunta. www.tatusotu.blogspot.com

Matti Apunen: "Artistin apea valitus" (Aamulehti 11.3.07)

Matti Apunen: "Artistin apea valitus" (Aamulehti 11.3.07)